Lyssna
Mark- och vattenförutsättningar
I det här avsnittet redovisar översiktsplanen förutsättningarna i Sävsjö kommun gällande mark- och vattenförhållanden. Förutom att övergripande redovisa vilka mark- och vattenförhållanden som finns idag så redovisas också förutsättningarna för jord- och skogsbruksmarken, materialhushållning och strandskyddade områden.
Mark
Sävsjö kommun är i huvudsak del av ett småskaligt och kuperat kulturlandskap som domineras av skog. Kommunen är belägen på småländska höglandet med höjder som når över 300 meter över havsnivån. Eftersom hela kommunen ligger över höga kusten-linjen återfinns ofta bördiga jordar i höjdlägen. Den högt liggande odlingsbebyggelsen kännetecknas av ett småbrutet landskap med en ålderdomlig karaktär som består av landskapselement såsom rösen, stenmurar och naturbetesmarker.
Vattenvägarna och deras dalgångar har sedan stenåldern varit viktiga bosättningsbygder. Utmed Vrigstadsån och Ljungaån dominerar odlingslandskapet, liksom i anslutning till de gamla sockencentrumen. Söder om Vrigstad och norr om Stockaryd finns större myrområden och södra delen av kommunen domineras av ett mer sjörikt landskap. I nordvästra delen av kommunen finns kommunens mest höglänta områden med stora skogrika områden.
Mer än 70 % av Sävsjö kommun täcks av skog och ungefär 7 % täcks av sjöar. Jordbruksmark täcker ungefär 12 % av marken och 4 % av marken består av bebyggelseområden. Läs mer i avsnittet om Areella näringars markanvändning.
Markanvändning | Yta mätt i hektar 2015 | Andel av ytan i procent 2015 |
|---|---|---|
Åkermark | 5 705 | 8,40 % |
Betesmark | 2 621 | 3,86 % |
Skogsmark | 48 759 | 71,78 % |
Bebyggd mark och tillhörande mark | 2 750 | 4,05 % |
Täkter och gruvområden | 672 | 0,99 % |
Golfbanor och skidpistar | 3 | 0,00 % |
Vatten | 5 026 | 7,40 % |
Övrig mark | 7 420 | 10,92 % |
Total landareal (exklusive vatten) | 67 930 | 100,00 % |
Vatten
I Sävsjö kommun finns en vattendelare mellan tre avrinningsområden för tre åar. Det handlar om Lagan vars avrinningsområde omfattar större delen av kommunen, Emåns omfattar östra delen och Mörrumsåns södra delen. Dessa är i sin tur indelade i mindre delavrinningsområden beroende på vilken vattenförekomst (större sjö eller å) vattnet rinner ut i. Eftersom vattnet från delavrinningsområdena i kommunen alltid rinner ut i antingen Lagan, Emån eller Mörrumsån så påverkar kvaliteten på vattnet i våra sjöar och vattendrag också vattenkvaliteten i de delarna av åarnas vattensystem som ligger nedströms och i havet.
Hur kommunen arbetar med den tekniska försörjningen för vatten redovisas i avsnitten om vatten- och avloppsförsörjning och dagvatten. I avsnittet om miljökvalitetsnormer redovisas hur kommunen arbetar med vattenförvaltningen enligt lagstiftningen om miljökvalitetsnormer.
Följande vattenförekomster i kommunen har pekats ut som värdefulla av Länsstyrelsen i rapporten Värdefulla vatten i Jönköpings län (2009:23) inom ramen för miljömålet om Levande sjöar och vattendrag:
- Vallsjön (regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske och nationellt särskilt värdefullt vatten för sina naturvärden)
- Övingen (nationellt särskilt värdefulla vatten för sina naturvärden)
- Allgunnen (regionalt värdefullt vatten för fiske och nationellt värdefullt för sina naturvärden)
- Vämmesån (regionalt särskilt värdefullt vatten för sina naturvärden)
- Sävsjön och Toftaån (värdefullt för sina kulturmiljövärden)
- Eksjöhovgårdssjön (värdefullt för sina kulturmiljövärden)
Strandskydd
Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet utmed sjöar och vattendrag. Det generella skyddet är på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet regleras i 7 kap. i miljöbalken.
Om det finns särskilda skäl kan strandskyddet upphävas eller dispens ges för byggande eller andra åtgärder inom strandskyddat område. Det är antingen länsstyrelsen eller kommunen som beslutar om det.
Strandskyddsreglerna i miljöbalken ger kommuner möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) för att gynna utvecklingen på landsbygden. I dessa kan landsbygdsutveckling användas som särskilt skäl för upphävande av eller dispens från strandskyddet. Läs mer i avsnittet om LIS-områden.